Etiketter
Facket är väl något jag egentligen inte har förstått mig på så mycket. Jag vet att man bör vara med där, men har väl personligen inte sett att jag vunnit något på det. Faktum är väl att en gång i tiden då man skulle säga upp en massa människor så fick företaget kämpa mot facket för att behålla mig. Det hade kostat dem två tjänster tydligen att behålla mig. Lite kul att höra efteråt – men samtidigt kändes det väl inte som facket haft mitt bästa framför ögonen.
Nästa gång facket var involverad var väl när jag degraderades, min tjänst försvann helt plötsligt och jag hamnade tillbaka på ruta ett. Jag hämtades in på ett spontant möte där en från lokala fackklubben, HR och supportchefen medverkade. Jag hämtades in från kaffaautomaten totalt oförberedd. Jag informerades om vad som gällde och mötte sympatiska blickar. Man sa också att man fick se hur det såg ut i framtiden med chanser för andra tjänster. Eftersom jag snart skulle hem på mammaledighet så var det inte så lång tid. Jag hade då bara talat om för ett fåtal att jag var gravid. Fackets representant sa ingenting. Jag sa heller inte så mycket. Jag höll bara min kaffekopp febrilt för min darrande underläpp och befallde mig själv att inte börja gråta.
Men trots detta så har jag fortsatt vara med i facket. Inte ens när man hade möjlighet att bara köra A-kassan såg jag någon anledning att gå ut. Kan säkert vara bra för något typ. Litegrann som Svenska Kyrkan. Är med där av hävd och ohejdad vana.
Men varje gång jag läser att ett fackförbund utesluter folk för att de är aktiva i SD så devalveras deras värde för mig än mer. Jag förstår inte hur man i en demokrati kan utesluta människor för deras åsikter. Var det det Karin Engström menade att stater har olika riktningar – att man inte kan använda etiketter som demokrati och diktatur i ett modernt samhälle? Man utesluter alltså inte för deras handlingar – utan för åsikter. Detta för att det inte stämmer med ”värdegrunden”. Men om nu facket är till för att hjälpa sina medlemmar – hur kan man vägra denna hjälp till människor bara för att man ogillar deras åsikter? Vad för värdegrund är det? Inser man inte hur fel det ser ut?
För en del människor är det här med fackliga förbund viktigare än det är för mig. För en av dessa är detta extremt viktigt – så viktigt att personen vågar stämma facket. Och för mig blir denna strid extra rolig att se på då det verkligen är sådant man älskar. Den lilla människan som slåss mot det stora facket Transport.
Transport inbillar jag mig har en majoritet av män, och när jag då kollar på Förbundskontoret så bekräftas denna bild. Jag hittar 19 människor varav 1 kvinna där. Snacka om patriarkat! Dessutom har alla dessa på kontoret svenskklingande namn (eller ja, lite norska och tyska influenser kan anas). Och dessa har då uteslutit en kvinna. En kvinna med invandrarbakrund dessutom – Maria Cimini. För att hon är med i SD.
Maria är dock inte någon som stillatigande accepterar detta, så hon drar Transport inför rätta. Borde inte detta fall vara underbart att sätta tänderna i för alla feminister och vänsterfolk? Det finns utrymme för hur många ledare som helst här för de som vill spy galla över vita män med makt och som använder denna makt mot kvinnor? Men så var det här med att Maria är fel. Hon är tydligen inte en av dessa stereotyp SD man försöker peka ut när man pratar om SD. Och i vanlig ordning är det svårt när kvinnor är bångstyriga och inte uppför sig som feministerna vill att de ska uppföra sig. Hur ska man hantera dessa? Svaret har vi redan – man undviker att ta upp dem i diskussionen. De ska inte synas. Till exempel missades många i Feministisk perspektiv när de granskar protester mot dagens feminism, det fanns inte en enda kvinna med där. Sen pratar man om härskartekniker…
Har jag fel? Hur kan det komma sig att jag inte hittar ett pip om att en kvinna dragit facket till rätta hos någon av våra större tidningar? Jag gör en sökning på Maria Cimini på SVD, Aftonbladet, Expressen och DN och får noll träffar. Däremot kan jag bland senaste nytt hitta en rubrik som säger Åtal för misskötsel av häst hos Aftonbladet. Om man nu är så sugen på att sälja att man ständigt har rubriker som utlovar skandaler från Hollywood för att få läsare – hur kommer det sig att man inte vågar ta denna story? Min gissning är väl att det skulle generera läsare med en rubrik som ”Transport utesluter kvinna” eller varför inte ”Kvinna tar strid mot Transport”. Men så fort SD kommer in i ekvationen så blir det så svårt – och våra tidningar är för rädda för att skriva om det. För hur ska man vinkla detta så att Transport framstår som hjältar? Som rakryggade står upp för alla människors lika värde samtidigt som de sparkar ut en invandrarkvinna, gift med en etiopier . Angående den lite klippta bilden i Barometer så fanns det en historia bakom den med:
Ni ska veta att bilden ovan på mig är tagen just i Etiopien då jag var där med Action Aid i höstas. Jag sprang i The Great Ethiopian Run för välgörenhet med Haille Gbrselassie och fick ihop över 25000 kronor till bl.a. den etiopiska kvinna de klippt bort på bilden som nu har en egen liten affär istället för att bo på gatan.
Så – vad har Transports ledning med sina fina värdegrund att presentera på hur de försöker göra världen till en bättre plats? Bortsett från att kicka SD-politiker då.
Finns det någon nytta med facket – är det en fördel för mig om jag är med i det? Om det är till fördel, och jag förlorar på att inte vara med, då ska man inte kunna diskriminera någon för deras kön, hudfärg, sexuella preferenser eller politisk åsikt enligt min ringa åsikt. Gör en person en olaglig handling – fine – då kan man bestraffas. Men för att göra det man tror på. Nix.
Det är dyrt att dra saker till domstol i Sverige, och därför har Thoralf Alfsson ordnat en insamling för Marias rättskostnader. Om någon vill stödja Maria eller hjälpa till att sätta dit Transport för att man är mot det typ av samhälle de tycks strävar efter – så finns det möjlighet här.
Vill du hjälpa Maria Cimini kan du sätta in ett bidrag på Bankgiro 5279-5465. Skriv också Maria Cimini på inbetalningen.
Expressen ledare om tidigare uteslutningar från Transport
Uppdaterat 22:20:
Bra från Mårten Schultz om varför Fackföreningar inte ska utesluta SD i en Aftonbladet debatt från 2010:
Det här kan kanske tyckas som en intern sak för facket. I en mening är det just det. Fackförbunden är föreningar som är till för sina medlemmar. Föreningar sätter upp sina egna regler. Det är inte någon mänsklig rättighet att få gå med i en förening. I allmänhet.
Men facket är inte som vilka klubbar som helst. Vårdfacket är inte som medlemslistan för nattklubben F12 eller en fan-klubb för Twilight-filmerna. Fackförbunden har nämligen genom arbetsrättens regelverk kommit att tilldelas en makt som inte föreningar i övrigt har.Fackförbunden får utse representanter till domstolar och ta ut avgifter och vidta stridsåtgärder på ett sätt som inte F12:s medlemsklubb eller Twilight-tonåringarna får göra. Fackförbunden har med andra ord tilldelats makt som inte andra föreningar har, en makt som delegerats från den offentliga makt som riksdagen tilldelats av folket. Med en sådan makt kommer ett ansvar.
När den offentliga makten tilldelas icke-offentliga institutioner, som fackföreningar, är det rimligt att staten också ställer upp som krav att makten utövas med samma respekt för grundläggande friheter och rättigheter som när det är staten själv som utövar makten.
/../För att uttrycka det på ren svenska: Fackföreningar som diskriminerar medlemmar på grund av deras politiska åsikter förtjänar inte förtroendet att få utöva offentlig makt.
Vi mot dem-synsättet hör inte hemma inom sådan maktutövning.
Uppdaterat 24/10
Länk från Transport Arbetaren om stämningen.
Trollan's Tankar om stort och smått 
Jag gör samma reflektion som Mårten Schultz. (Han steg dessutom flera snäpp i min aktning.) Till skillnad från andra EU-länder så har svensk arbetsmarknadslagstiftning regleringar som gäller mellan parterna, det vill säga arbetsgivarna och fackförbunden. Man är som individ inte skyddad om man inte har stöd av facket. Andra länder har ett individuellt skydd.
Av denna anledning anser jag att facket inte har rätt att utesluta någon på grund av politiska åsikter och alldeles särskilt inte när åsikterna ryms inom de riksdagsdeltagande partierna.
Att såsom du påvisar även detta sker med den arrogans som bara självsäkra män i uppenbara patriarkala strukturer kan uppvisa är något som varje rättrogen, feminist och antirasist borde uppmärksamma. Men det visar sig att ”alla föds som jämlika. Men några är mer jämlika än andra”.
Hej! Varför tycker du inte att föreningar ska få bestämma vilka medlemmar de har? Skulle det accepteras av SD att jag, som är kommunist går med och driver min linje där?
Angående att facket har särskilda rättigheter: Maria kan ju starta en egen fackförening som accepterar alla oavsett partitillhörighet! Blir den tillräckligt stor så kommer den med största sannolikhet att representeras i AD. Jag ser faktiskt inte problematiken. Jag har till exempel varigt med i Syndikalisterna (förstår att det nog inte är en fackförening för Maria, då hennes åsikter antagligen in skulle accepteras där heller) och då skyddades jag av de vid förhandlingar.
Se citatet från Mårten Schultz så har du anledningen varför. Visst kan man skapa sin egen lilla fackförening, men tyvärr så kommer denna inte kunna hävda sig. Om det vore så att små fackföreningar fungerade så skulle väl inte så många gått ihop för att klara sig?
Jag vet inte om SD skulle utesluta dig. Jag tror faktiskt inte att något parti skulle utesluta någon om inte deras handlingar faktiskt strider mot det partiet gör. Rent krasst så länge du betalar någon sort avgift, eller bara står med så att du blir en pinne i statistiken så de får bidrag så bryr de sig nog inte så mycket om vad du egentligen har för åsikter.
Å andra sidan skulle det inte falla mig in att gå in i ett parti som jag inte har några sympatier för. Och jag är lite osäker på vad vinningen för mig är att vara med i ett parti egentligen. Till skillnad från facket då det faktiskt finns reella fördelar och nackdelar med.
Jisses så tröttsamt det är med tjatet om värdegrund. Det kan betyda vad som helst och användas till vad som helst. Man skulle kunna utesluta folk från alla partier med hänvisning till värdegrunden. – Ni moderater tror inte på människors lika värde, ni tycker ju att pensionärer är mindre värda än andra, med skatter och sånt liksom.
– Ni sossar har ju rötter i rasbiologi så er kan vi inte ha som medlemmar.
Man kunde lika gärna ha en ‘värdegrund’ som gick ut på att alla måste vara K. Sen använder man den till att utesluta folk beroende på vad som är inne för tillfället. Det är precis så det används nu.
Jag såg idag att målet går till HD nu. Som jag fattar det har både tingsrätt och hovrätt vägrat att ta upp frågan. Om HD säger detsamma återstår en civil stämning antar jag, eller att dra det till EU-domstolen om det finns nån paragraf som kan vara tillämplig där. Jag har ingen aning, men tycker det vore skandal om svenskt rättsväsen inte tar upp det alls så jag hoppas det går.
Isåfall tycker jag att du angriper problemet lite bakvänt. Om man inte tycker att fackföreningar ska ha den autonomin och integriteten att själva få bestämma vilka medlemmar man ska ha, så varför inte bara förstatliga de?
Sen finns det gott om länder med annorlunda fackföreningstrukturer. I Frankrike har man ju en kommunistisk, en syndikalistisk/socialdemokratisk, och en katolsk. Det är bara att kämpa.
Facket skulle jag gissa menar på att Sverigedemokraternas politik splittrar arbetarklassen i falska motsättningar mellan muslimer och svenskar, och det därför är olämpligt att en Sverigedemokratisk politiker är med.
Sverigedemokraterna behåller väl i alla fall antagligen gärna rätten att utesluta mig, trots att de får statligt stöd. Uppenbarligen utelslutar de folk i alla fall. Diskriminering. För övrigt kommer ni aldrig vinna fallet. Gratis till att ni likt Gudrun bränner pengar helt i onödan.
Ja Joseph, som du förstår tycker jag att det är du som tar det bakvänt. Just NU är det så att att hon inte har samma skydd om hon inte är med i facket. Argumentet att hon kan få det nån gång i framtiden ger jag inte mycket för.
Som så många har förklarat är det här inte vilken förening som helst utan en med makt i offentligheten. Hade det varit Uppsala Star Trek-förening hade jag hållit med. Den klubben hade kunnat skriva in i sina stadgar att man måste söka medlemskap personligen, och att man inte kan bli medlem om ordföranden inte gillar färgen på ens kläder. Ingen klubb som jag hade velat vara med i, men det är fritt fram att hålla på med trams i såna fall.
”Facket skulle jag gissa menar på att Sverigedemokraternas politik splittrar arbetarklassen i falska motsättningar mellan muslimer och svenskar…”
Phu, det var ju just det jag menade. Man kan sitta och fantisera ihop precis vad som helst när det gäller denna inbillade ‘värdegrund’. Den ena fantasin är så god som nån annan eftersom ‘värdegrund’ är helt betydelsetomt.
Det handlar väl mindre om värderingar än om en fackligpolitisk strategi. Eftersom facket vill behålla sin samhälliga makt så agerar de utefter den strategin. Alltså uteslutar man medlemmar som aktivt motarbetar denna, vilket man tycker SD gör. Syndikalisterna är små men ger sina medlemmar rättshjälp, det finns inget som hindrar henne från att starta ett konservativt( eller nationalistiskt eller you name it), de skulle kanske få många medlemmar. Kan vara en idé för SD: skapa folkrörelser och cementera rollen i svensk politik.
Jag håller med dig i en sak. Det vore jättebra om det startades flera konkurrerande fack. Det har funnits lokala fackföreningar i Skåne, varav ett höll ut i närmare tio år. Det stöp förstås på att man inte hade förhandlingsrätt för sina medlemmar, och hur många orkar i längden då. Det blir som att verka i ett vakuum. Jag hoppas ändå att det blir fler som jobbar för det i framtiden, för det nuvarande systemet ser jag som helt sjukt. Men det lär dröja många år om man ska kunna bryta fackens makt som är så inbäddad i själva systemet. Det lär inte hända under min livstid och inte heller under Marias yrkesliv.
Menar du att LO till exempel har särättigheter, eller att de lokala facket helt enkelt inte erkändes av arbetsgivaren på grund av att man representerade för få arbetare/inte var tillräckligt stridbara? LO kanske de facto har särättigheter på grund av sin storlek, men för att åter ta upp Syndikalisterna, så kan man ju väga upp en liten storlek (9-10000?) med stridbarhet och PRarbete och politiska kontakter i den yttersta vänstern.
Som jag har förstått saken så förhandlar arbetsgivaren bara med ett fack ja. Om de accepterar fler om de nya föreningarna blir tillräckligt stora vet jag inte. Men det lär ju dröja i så fall som sagt. Det här är bara som jag har läst om saken vid konflikter av olika slag, jag är ingen expert. Jo jag tror dig när det gäller Syndikalisterna, jag kände två som var med där en gång i tiden (sen gjorde de karriär och började tjäna pengar, gick ur SAC och röstade borgerligt ;-)) Ack, det 70-talet!