Vissa saker blir jag väldigt, väldigt trött på. Och det är det här malandet av makten som vita män har. Det första jag såg detta på i denna omgång var på Twitter:
https://twitter.com/mymlan/statuses/311408985142095873
Sofia Mirjamsdotter/Mymlan försöker också hamra in budskapet om män och deras privilegium. Hon börjar i inlägget där det handlar om hennes syn på Gräv-debatten:
Att vara vit man med makt är ett privilegium. Det är på tiden att alla vita män med makt börjar förstå det.
Men sedan fortsätter det bland kommentarerna och då faller det vita bort, vilket tillåter mig att även ta med andra exempel.
Så det är ett privilegium att vara man?
Undrar om Mohammed Bouazizi höll med om detta. Han som brände sig till döds i Tunisien och blev startskottet på den Arabiska våren. 10 år gammal blev han försörjningsansvarig för familjen och kunde inte studera vidare. Han jobbade för att hans systrar skulle utbilda sig. Och vad var droppen? När han blev trakasserad ännu en gång av polisen – denna gång av en poliskvinna. Han måste verkligen känt sig priviligierad och i maktställning som man när han tände eld på sig.
Eller vad sägs om den 8-åring som gifte sig med en 61-åring. Måste verkligen kännas som han har makten över sitt öde. Läs gärna Hannahs utmärka analys när män (pojkar…) ses som den aktiva partern no matter what.
Själv har jag aldrig känt mig varken priviligierad eller förfördelad för att vara tjej. Vissa saker kan jag tycka suger. Till exempel på senare år när blodflödet har ökat och jag kan åka på fläckar på byxor när jag suttit för länge. Där och då kan jag nog tycka att det hade varit positivt att slippa vissa delar att vara kvinna. Å andra sidan så funderar jag på hur killar i yngre åldern känner sig när det är kladdigt på lakanen och de inser att mamma kommer veta det – inte alltför roligt kan jag tänka mig, eller när kroppen reagerar synligt på något som attraherar. Jag vet inte, men jag misstänker att det kan vara jobbigt ibland det med…
Och när jag försöker gå ner i vikt och kör viktväktare och mannen tappar 3 kg på varje kg jag tappar utan att då ändra varken lunch eller frukost blir jag lite bitter och kan nog tänka mig att använda ordet ”priviligierad” som man – men det känns inte riktigt som det är detta Mymlan m fl menar.
Jag läser om Daddy och hans kamp för att få umgås med sin dotter. Att få vara en del i hennes liv. Något han förvägrats av myndigheter gång på gång trots att ingen har kunnat påvisa att han är eller var en dålig pappa. Nej, problemet är att dottern far illa av att hennes mamma inte vill ha pappan i hennes liv – och resultatet blir en 8-åring som sviks av alla som borde ställa upp för henne – och en pappa som nog känner sig långt ifrån priviligierad.
Att ha makt är ett priviligium – det kanske vi kan komma överens om. Men makt är inte något män får per automatik. Så varför kan man inte spola det snacket? Och det är för helvete samma priviligium för kvinnor i den positionen? Kom inte och säg att inte SEB-chefen Annika Falkengren är priviligierad, eller Eva Hamilton på SVT och Marianne Nivert (som jag inte vet vad hon gör nu längre men det är ett namn som jag känner igen med makt), Cilla Benkö VD för SR eller vad sägs om Antonia Ax:son Johnson eller Cristina Stenbeck. Det finns kvinnor med makt, en del har gjort sig förtjänt av det – vissa har ärvt sin position men har sedan kämpat för att hålla sig kvar och skapa sin egen sfär.
Att uttrycka sig att män har makt bara för att de är män förminskar dem lika mycket som att säga att Ax:son Johnsson och Stenbeck bara är societetsprinsessor som ärvt sina pengar. Alla timmar som läggs ner för att komma någon vart blir bara meningslösa – man blev VD för att man var man. Inte något annat. Sen kan det finnas brustna förhållanden, barn som man inte haft tid med, ett pris som man själv, eller familjen fått betala – och sen ses det bara som ett naturligt drag för att man fötts med en penis.
Alla dessa män som slås ut då? Hemlösa, de med problem, de som tar självmord – de ses som misslyckade. De hade ju allt de behövde från början. De var män och därmed hade de makt. Så hur kunde de misslyckas?
Ja, svara gärna på det feminister som hävdar att mannen bara för att de är män har makt.
Trollan's Tankar om stort och smått 
”män skulle ju kunna minska manshatet genom att t ex inte utnyttja sin ställning i patriarkatet lika mycket”
Låter nästan som småbarnsprat, tycker jag. Hur kan man göra anspråk på att betraktas som intellektuell och samtidigt släppa ur sig sådana nonsensyttranden?
Utnyttja sin ställning i patriarkatet? Vad f-n menas?
Ja, jag blir också konfunderad över logiken. Och nästa reaktion är att jag blir förbannad över den enfald man visar 😉
Leif: Det kallas ”victim-blaming” på engelska som enligt Wikipedia förekommer i sexistiska och rasistiska texter.
http://en.wikipedia.org/wiki/Victim_blaming
Trollan: Bra skrivet! Jag tror också att vi har olika fördelar och nackdelar i olika situationer. Jag har som man större benägenhet att söka mig till en välbetald bransch, och kanske lättare att bli tagen på allvar på jobbet – om jag lyckas på jobbet. Men löper samtidigt större risk att med stöd av lagstiftningen förlora kontakten med mina barn, begå självmord, eller bli hemlös, alkoholist eller narkotikamissbrukare.
Männen är överrepresenterade i samhällets topp men också i samhällets botten. Därför tror jag inte på föreställningen om patriarkatet, det är en vilseledande och hjärntvättande konspirationsteori.
Skrev snabbt. Det blev lite syftningsfel i inlägget, men jag hoppas ni förstår vad jag menar ändå.
Med samma logik, ska vi säga att det inte finns någon rasism för det finns ju faktiskt mörkhyade som aldrig har upplevt den?
Att ta enskilda fall och försöka bortförklara en hel struktur tycker jag är lite naivt. Självfallet finns det kvinnor med makt – på samma gång som det finns män som inte har det. Men se er om i världen hur det ser ut generellt sett. Hur många kvinnor har egentligen makt?
Ett ganska talande exempel tycker jag detta är: Som man är du fri att resa i princip var du vill i världen. Särskilt om du är vit man. Som kvinna? Nej. Det finns länder där det inte är säkert för dig att vistas ensam, utan en man.
Ett annat exempel: Varför är det fortfarande så att kvinnodominerade yrken är så mycket lägre betalda än mansdominerade? Varför är det så att kvinnor tjänar så lite pengar om man jämför med männen?
Jag kan ge fler exempel, men det spelar ingen roll. Man kan välja att blunda för strukturer i samhället och det blundandet är tyvärr utbrett och ser också till att utvecklingen, den lilla som sker, segar sig fram i snigelfart.
Är det inte då mer naturligt att dela upp mellan de som har makt och de som inte har makt. Män med makt har ju mer gemensamt med kvinnor med makt än med män utan makt. Precis som vita med makt har mer gemensamt med svarta med makt än med vita utan makt.
Se bara på alla politiker som åker på toppmöten eller kändisar på Oscarsgalan. Det gemensamma för de som är med där är inte deras kön eller deras hudfärg. Det är att de har makt och hög status i samhället. Ingen blir inbjuden dit på grund av sitt kön eller sin hudfärg om de inte har makt och hög status. Inte ens om de är vita män.
Att ha makt och hög status är om något en struktur. Inte själva könet eller hudfärgen.
Det finns många länder och situationer där det inte är säkert för mig som man att vistas ensam. Jag löper generellt sett större risk än en kvinna att mista livet i förtid eller drabbas av våldsbrott. Hur passar det in i dina strukturer?
Här fick vi direkt ett exempel på (manliga? kvinnliga?) härskartekniker.
”Att ta enskilda fall och försöka bortförklara en hel struktur tycker jag är lite naivt.” = du är naiv. (förminskning och förlöjligande)
”Jag kan ge fler exempel, men det spelar ingen roll. Man kan välja att blunda för strukturer i samhället och det blundandet är tyvärr utbrett…” (förminskning och förlöjligande, plus påförande av skuld och skam)
Kvinnor kan!
”Med samma logik, ska vi säga att det inte finns någon rasism för det finns ju faktiskt mörkhyade som aldrig har upplevt den?”
Jag har tidigare konstaterat att rasism finns, men det kan vara riktad från olika håll. Hur ser en del muslimer på judar? Såg en gång en undersökning där man intervjuade människor i USA där många svarta uttryckte sig förminskande om latinamerikaner. Att bara tro att rasism är något som finns hos vita mot andra tycker jag är rätt meningslöst. Det ska lika lite vara accepterat att jag kallar någon en ”blattejävel” som att någon kallar mig ”svennejävel/svennehora”.
I övrigt så har flera andra uttryckt sig så bra så jag har inte så mycket mer att tillägga. Förutom detta då:
”Hur många kvinnor har egentligen makt?”
Och hur många män? Rent procentuellt alltså?
Maria Sveland och Sofia Mirjamsdotter har mer gemensamt med Janne Josefsson och Robert Aschberg än vad de alla har med både mig och min man.
Sexism stannar inte upp bara för att du råkar vara kvinna med makt. Det är ju det som är själva problemet. Bara för att en kvinna har en maktposition så slutar inte media och folk granska hennes roll som kvinna. Framför allt så slutar inte den sexismen som bedömer hennes värde.
Skall vi sen tala om vad mannen har för privilegium,. För inte granskas han i media eller av ”vardagens ögon” men strukturellt hat. Och är han med icke vitt utseende uppstår ett annat strukturellt hat, men det frångår inte problematiken att han som man har en större roll i patriarkatet än kvinnan.
Jag läste en gång när Lady Dahmer skrev om en man som uttryckt sig åt helvete över gränsen att han hade en liten snopp. Själv kunde jag liksom inte riktigt förstå vad 1) hon visste om det och 2) vad det hade med saken att göra.
Det var fler än jag som reagerade på detta och frågade varav hon svarade att man ”slår där det gör ondast”.
För mig var det en aha upplevelse. Själv har jag aldrig försökt ”slå” någon och att såra människor gör ont i mig, så jag försöker verkligen undvika sådant. Jag spånade lite om detta i ett inlägg.
Och det är väl lite det här jag ser i media och granskning med. Att man granskar utseendet på kvinnor och kommenterar detta mer än man kommenterar män (även om vi har ett lysande undantag i någon tidning där man hade en intervju ned Anders Borg som jag tyvärr inte minns). Såg också en bild av en massa kvinnliga politiker som pratade om vad de brann för där de poserade som modeller. Och varför då? Om man nu vill bli tagen på allvar kanske man ska framhäva detta framför att ställa sig i en pose för att visa vilka fina kurvor man har. Hittar inte länken just nu, men tar in den om jag hittar den. De som granskar är heller inte så sällan kvinnor kan tilläggas – så på vilket sätt är det ”patriarkatets” fel?
Samma sak gäller helt klart även för män med makt. Något som tydligt framgått av gubbslemsdebatten. Se bara på hur olika Sofia Mirjamsdotter uttryckte sig mot männen i panelen och Britt-Marie Mattsson. Det om något var sexism.
Lite intressant är väl att läsa vad Sofia skriver på SVT Debatt:
Är inte detta sexism med?
Framför allt är det samma gamla omtuggade formelfraser som varje sann feminist tydligen lär in som en utantilläxa.
Att man kommenterar utseendet på kvinnor kan man tycka både det ena och det andra om (kungen brukade ju klaga på att man kommenterade Silvias kläder ner till minsta söm, men ingen brydde sig om att hans kläder :)).
Jag kommer direkt att tänka på Elisabeth Höglind som när hon hade sin allra mest spektakulära frisyr gnällde över att folk kommenterade hennes hår. Sexistiskt menade hon, nja kanske inte. Vi hade damen med datorshop för många år sen som poserade med djup urringning och brösten ovanpå en dator. Samma där, så sexistiskt det var att man lade märke till hennes bröst! Jag tror nog att om en man gjort detsamma med sådana där medeltida suspensoarer så hade det kommenterats det också. Så, i viss mån väljer man vad folk ska uppmärksamma, som i ditt exempel med politiker som poserar som fotomodeller.
Det här med fokuset kommer jag ihåg hur jag älskade Fame när jag var ung. Och jag gillar fortfarande saker och låtar därifrån när jag hittar en rerun.Men det jag reagerar på nu, som jag inte tänkte på då var Leroy som ibland kör väldigt tighta korta shorts. Och jag kan inte låta bli att notera att han var väldigt *hrmf* välutvecklad. Något jag inte kan minnas att jag reflekterade över på den tiden det begav sig. Men jag har hört andra kommentera att de noterar när killar har väldigt tight på sig 😉
Det där var alltså svar på Trollans kommentar här ovan.
”Varför är det fortfarande så att kvinnodominerade yrken är så mycket lägre betalda än mansdominerade? ”
Därför att män (i allmänhet, statistiskt) söker sig till yrken som är bättre betalda.
Och varför är de det?
Därför att lönen bestäms av vilket ekonomiskt värde kunderna sätter på arbetsresultatet. Det är alltid (på längre sikt, transienter kan förekomma) det ekonomiska värdet på arbetsresultatet som avgör hur stor lön som kan betalas ut. Det är inte arbetet i sig, utbildning, osv som meriterar för hög lön utan vad som åstadkoms (och där kommer naturligtvis utbildning, erfarenhet, osv att ha betydelse om det verkligen bidrar).
Och vad en kundgrupp är villig att betala bestäms av gruppens betalningsförmåga seddi relation till hur den prioriterar gentemot annat.
Män tycks välja mera efter arbetsresultat, inte efter arbetsaktiviteter.
Ovanstående skulle vara svar till Anny.
Har de båda Twitter-damerna även något förslag på hur kvinnor kan minska kvinnohatet?
”män skulle ju kunna minska manshatet genom att t ex inte utnyttja sin ställning i patriarkatet lika mycket”
Otroligt vad korkat sagt…Isobel förstår inte att det är hon själv som tillskriver män de egenskaper som hon hatar. Bara de tokiga manshatarna själva kan ta ansvar för sitt manshat.
Den här insändaren säger en hel del
http://www.flamman.se/grov-krankning-av-mitt-namn
Pingback: Catching up | Bashflak
Pingback: När inte verkligheten räcker till.. | Häxanmexan